Kaitum, Tjounajokk

Namnet till trots väljer medlemmarna i ibland att vidga sina fiskehorisonter, här kommer en kort reseberttelse från Kaitumälven

2009 fick jag den oerhörda förmånen att tillsammans med min far prova på fisket i Kaitumälven. Tjounajokk. Tillfället visade sig då min fars arbetsgivare i ett svagt ögonblick lovade honom en jakt/fiskeresa till valfri plats i Sverige. Att få besöka Tjounajokk under fyra dagar med all inclusive (helikopter, mat, båt, boende m.m) går nämligen på ca 30 000 sek för två personer. Och då ingår inte transfer till kiruna. Hur som helst.

Mobiltäckningen dör cirka 15 minuter in i helikopterfärden som för oss till det isolerade fiskelägret Tjounajokk. Mottagandet på marken är varmt men vi känner oss aningen lost i sällskapet av snorrika europeer, ledsagade av egna inflygna fiskeguider.

Sitt isolerade läge till trots erbjuder campen "Norrland bästa kock" och mysiga trästugor med all nödvändig utrustning. Varje morgon står vår båt nytankad och i till frukosten vandrar campens guider runt bland de 10 borden och ger tips om bra spots.

Stämningen är gemytlig och familjär i bar/restaurang och förutom de omtalade gästerna från kontinenten gör vi även bekanstskap med två 40-åriga sjukpenisonärer (?) från Stockholm som gör sin tredje runda. Dessa två, allt annat än beskedliga herrar, delar gärna med sig med tips om bra spots/flugor då de ändå är på väg hem. Tack.

Varje dag börjar med en cirka 30 minuters livsfarlig färd över sjön ner till någon av nackarna. Som en femåring låg jag i fören och kunde genom det klara vattnet se fiskarna där nere fly undan vår farkost.

Att få presentera sina flugor på ytan till en klar orörd älv med Kebnekaise i bakgrunden är en nästan religiös upplevelse. Fisket är magiskt, på gränsen till mättande då vi lätt fångade cirka 20-30 stora harrar per dag.

Det är dock slående vilken kamp de få öringar vi krokar ändå bjuder på, till skillnad från de markant större harrarna.

Till lunch åt vi mackor från de lunchpaket som kocken förberett, kompletterat med nygrillad Harr.

Under våra dagar sprang vi på en del andra fiskare som tagit sig dit på egen hand och valde ett enklare boende med tält. Några kom också paddlandes förbi i kanoter i en vådlig färd längs älven. Gemensamt var att stämningen i alla lägen var mycket god, med mycket tips och till och med erbjudanden om pluntwhiskey. Tack.

På kvällen åt vi fantastiska middagar i restaurangen, bland annat wallenbergare på älgfärs o kantarellsås.

När det var dags att kliva in i helikoptern för hemresan kändes det som att vi hade varit där i fyra timmar och inte i fyra dagar. Helt fantastiskt.

En reflektion dock. För mig är flugfisket ett sätt att komma nära naturen. God mat och dryck till trots så var det med viss avund jag blickade bort mot de som gled förbi i all enkelhet i kajakerna för att på kvällen somna in i tält efter en enkel pasta och en bit färsk fisk.

Det som var mest positivt var dock att jag lyckades inviga min far i flugfiskets underbara värld. Välkommen Pappa och tack för en underbar resa.

Klas